RSS

Månadsarkiv: oktober 2012

Backe, exempel 1

Att springa till en backe och sedan springa upp och ner i den är … tråkigt. Gör istället så att du bestämmer dej för att springa en löparrunda som gränsar till många backar. Håll dej till rundan men gör avstickare till backar.

I backen

Öka tempot uppför med bra teknik. Dra upp knäna lite högre upp och använd armarna. Spring så långt i backen som du orkar hålla tempo eller när du tycker det räcker. Vänd nedför direkt och tänk på att dra ner armarna lite och hamna på framfoten så att du undviker stötchocken genom ben och rygg! Du kan bestämma dej för att återhämta dej eller springa fort utför åxå! Tänk på att det är viktigt att träna utför!

Tillbaka till löprundan

Fortsätt att springa vidare på rundan som du bestämt. Sedan är det upp till dej själv hur många avstickare du tar! Stanna inte till vid någon del av passet, dra istället ner på tempot, så kallad joggvila! Tänk på att det är när du springer som du utvecklas inte när du stannar!

Om du inte hittar denna typ av löprunda kan du springa två gånger i varje backe längs vägen!

Kungsbacka Skogen

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 31 oktober, 2012 i Löppass

 

Etiketter:

Smärtor i hälsenan!

Hälseneproblem är vanligt från och till! Förr var det vila, om det inte gick över, så blev det operation!? Numera, där Umeå Universitet varit föregångare, tränas det bort och i yttersta, yttersta nödfall leder det till operation!

Gör så här

Du ställer båda fötterna på ett trappsteg som avslutning på träningen. Sedan trycker du ner ena hälen så djupt du kan, pressa regält. Därefter använder du båda fötterna att komma upp till utgångsläget igen. Gör samma sak om igen med samma fot eller alternera mellan fötterna. Upprepa övningen. Det är bäst att göra när kroppen är uppvärmd.

Hälseneproblem avhjälps med träning numera.

 

Etiketter: ,

Hälsporre 1 (3)

Tyvärr fick jag tillbaka min hälsporre när en sjukgymnast skulle vibrera bort en hälsene”inflammation”, som jag fått av bilkörning, med ultraljud. När jag fick tillbaka min hälsporre besökte jag vårdcentralen och fick antiinflammatorisk medicin, men blev bara kass i magen! Gick till en alternativmedicinare och fick något ”pollenextrakt” som inte hjälpte! Umeå Universitet forskar om smärtande senor Ännu en gång fick jag leta upp Sveriges bästa expert för att få hjälp. Numera heter han Håkan Alfredsson, Umeå Universitet, han sa att hälsporre inte är en inflammation utan någon sorts signalämne. Det enda som hjälper är hård excentisk träning. Fyll en ryggsäck med tyngder eller skaffa tunga hantlar och gör tåhävningar. Större vikt desto större smärta och kortare rehabilitering. Hälen får inte vara vara lägre än tårna vid utövandet bara.

Excentisk träning mot hälsporre med vikter

Detta gjorde jag i 10 dagar sedan har jag inte känt något mer av min hälsporre. Däremot känner jag av hälsenan då och då vid hög belastning. Nu vet jag hur jag behandlar den åxå!

 

Etiketter: , , , , ,

West Coast Race del 4 (4)

Efter 220 kilometer värker det

Trots att jag hade med mej fem par skor och testade mej fram längs banan fick jag aldrig tillräckligt stöd för hålfoten. Under så lång löpning pressas hålfoten nedåt och det blev en ”inflammation” i senfästet som går mellan hälbenet och tårna. Då visste jag inte så mycket om det men letade upp Sveriges bästa expert för hjälp. Fick kontakt med någon i Svenljunga som forskat i Tyskland, som hade en tre timmars genomgång om hälsporre!

Iläggsulor

Han tillverkade en Conformable inläggsula som jag sedan använde dagligen. Skaffade en Ortolab-sula till hos Löp & Sko och sulorna använde jag i två år – mina två bästa löparår! Hade inläggsula i alla skor för att avlasta hålfoten och efter de två åren kunde jag sluta använda dem.

Däremot är jag alltid noggrann med att se till så att de inläggsulor som jag använder idag är bra. Inga av original inläggsulorna som ligger i nya skor är tillräckligt bra! Jo, förresten New Lines nya löparskor har bra inläggssula som original. Jag har under många år tillverkat egna genom att förbättra originalsulorna.

Inläggsulor från olika skofabrikat.

 

Etiketter: , , , ,

West Coast Race del 3 (4)

Jag somnade som en stock på hotellet! Strax efter 06.00 dagen efter loppet gav jag en intervju i Finsk Radio, förste man som klarat hela stafetten själv. Därefter snabbt till flygplatsen i Wasa och flyg till Landvetter, Göteborg, tillbaka på jobbet strax efter 08.00! Hela veckan gick jag som i ett töcken. Jag visste inte om det var natt eller dag. Kommer inte ihåg så mycket av veckan men antagligen var jag inte så arbetssam!

Veckan efter West Coast Race i Finland!

 

Etiketter: ,

West Coast Race del 2 (4)

Drack hela tiden

Affe och jag sprang iväg i ett långsamt tempo, flera timmar innan själva stafetten startade. Affe var vegetarian och odlade allt han åt själv. Redan från start började han dricka av den medhavda, pressade grönsaks & frukt juicen. Efter 60 kilometer började han att stanna och pissa från dikesrenen. Jag överdriver inte när jag säger att det sprutade som från en trädgårdsslang, rätt över diket! Jag frågade om det verkligen var riktigt? Jodå, det skulle vara bra genomströmning, enligt Affe. Tyckte det var konstigt men kunde inte säga så mycket när det var han som var den erfarne, när det gällde ultralopp.

Vid 90 kilometer började han att gå in i skogen och skita åxå! Nä, nu får det vara nog tänkte jag och ökade takten för att komma ifrån Affe:s konstigheter. Blev då för ivrig och sprang de nästkommande två milen i fyra minuters tempo! Vid 110 kilometer var jag slut!

Bröllopsfest

Just då sprang jag förbi en finlänsk bygdegård där det var fest. Jag frågade cyklisten som var med mej, om det förstod svenska eller engelska på festen? Jodå, vi är i finlands-sverige, så det är inga problem. Då gick jag in och hamnade mitt i kaffet på ett bröllop. I min ”konstiga” utsyrsel fick jag lite tårta och gick sedan fram och pratade och utbringade ett fyrfaldigt leve för brudparet. Bruden hade själv sprungit West Coast Race så hon tyckte det var ett spännande inslag, i det minut uppstyrda bröllopet. Det talar fortfarande om ”besöket” i Wasatrakten!

Mentalt fick jag en kick och sprang på lätta ben den sista milen in till etappmålet. Åkte till hotellet för dusch, massage och mat. Efter cirka en timme kom Affe in på hotellrummet och sa att han bara skulle vila lite. Sedan skulle han direkt springa de sista 100 kilometrarna.

Svimmade i sängen

Det gick inte riktigt så, utan han svimmade i sängen. Ambulansen kom och hämtade honom. Han låg avsvimmad i tre dygn, med tillsats av 13 liter vätska. Affe hade akut vätskebrist, natrium och kalcium brist. Läkaren befarade hjärnskador!

Jag har träffat honom senare och det gick bra men han är inte vegetarian längre!

Kroppen skriker

Trött blev jag väckt på morgonen. Ensam-löpning i 100 kilometer låg framför mej. De två första milen gick det inte att springa, benen värkte så. Men sedan gick det lite bättre! Efter någon mil till skrek kroppen: -”Kiwifrukt!” Sa till cyklisten att fixa det! -”Men, men …”

-”Ja in på någon bondgård och fråga!” Jo, efter ett tag hade han fått tag i två kiwifrukter. Oh va gott!

Strax efteråt hade jag tröttnat på Coka Cola och ville ha sötdricka! Jag fick tag i en med apelsinsmak. Oh va gott!

När det var 10 kilometer kvar mötte ett stort gäng löpare och cyklister upp, för att ledsaga mej in i mål. Då skrek kroppen: -” Kött”! -”Går det bra med korv sa en av cyklisterna?”

-”Jaa, oh a gott!”

West Coast Race i Finland avklarat.

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

West Coast Race del 1 (4)

Inbjudan till löparstafett

När jag sprang Vindelälvsloppet ett år kom det fram en finlands-svensk som hette Bjarne Östman och frågade mej om jag kunde tänka mej att springa ett lopp på 220 kilometer – själv?!  Egentligen en stafett men där jag skulle följa en löpare som försökt att klara det året innan men misslyckats. Om vi startade ihop och stöttade varandra kunde jag bryta när jag villle, så kunde den andra löparen fortsätta själv in i mål.

”Yess” – sa jag och fick en inbjudan till stafetten West Coast Race genom Wasa i Finland.

Starten i Fredrikstad

Träffade Affe Granlund i Fredrikstad i Finland där starten gick. Affe skulle köra alla 22 milen i ett svep medan jag tänkte vila efter 12 mil i Wasa. Jag skulle följa med honom så länge jag orkade och sedan bryta! Hade inte fysiskt förberett mej något speciellt förutom dom 8 milen som jag tränade i veckan. Däremot hade jag haft nästan ett år på mej för den mentala uppladdningen. Jag skulle inte bryta!

Fem olika löparskor

I resväskan hade jag 5 par löparskor av den lätta, snabba modellen. Kniv, sandpapper och andra skoförbättrande material för eventuell förändring av skorna vid behov.

Och:

Matsäck till West Coast Race i Finland på 1990-talet.

 

Etiketter: , , , , ,