St Olavsloppet -13 del 6

Gårdagskvällen gick åt till två prisutdelningar. Först ihop med IL Fram som medhjälpare till Björnar Kyllo vid medaljutdelningen. De närvarande skrattade mycket vid cermonin men om det berodde på att jag var rolig eller att de inte förstod vad jag sa, vet jag inte.

Därefter åkte vi in till den officiella St Olavslopps-banketten i Trondheim. Efter ett tag blev det paus i dansmusiken och då blev vi ”uppkallade” till prispallen för att få ett specialpris! Jag hörde aldrig motiveringen men det var väl något om att vi betyder mycket för stafetten, att vi lockar fler motionärer och ungdomar med vår ”show” inställning.

Vi fick varsin glasskål alla åtta löpare som totalt deltog i vårt lag. Vilken placering vi fick vet jag inte men vi sprang bra och hitta på mycket ”bus” längs vägen!

Glasskål som specialpris i St Olavsloppet.

Dagens Aktivitet: Bilåkning i 14 1/2 timme!

 

St Olavsloppet -13 del 5

Ja då var vi äntligen i mål i Trondheim iSt Olavsloppet. Sista dagen bjöd på ”halv storm” från start i Levanger.Det var ju synd då det missgynnade oss ganska regält då vi hela dagen sprang med ett paraply. Byarna ryckte och slet i både paraplyt och löparen. Att vi hade med oss paraply berodde på att de varnade för regn framåt eftermiddagen och då var vi ju tvungna att skydda Kung Sture från regnet. Då var vi ju tvungna att transportera det hela vägen till målet då, Kungen skulle dyka upp på den sista sträckan.

Daniel d.mellersta försökte verkligen ta starten i Levanger men då både Vilhelmina IK Skidor och vinden bestämt sej för att sabotera det fick vi nöja oss med en sliten Daniel d.mellersta som tvåa till grinden ut från idrottsplatsen. Men sedan fortsatte Daniel d.mellersta i ett högt tempo medan Vilhelmina IK Skidor sjönk som en sten i resultatlistan!

Starten i Levanger, tredje dagen i St Olavsloppet

Fram på dagen mojnade det regält och det gick lättare med paraplyt. Alla i laget plus de två inlånade flickorna, Hilde d.y och Mona d.y från IL Fram skötte sej strålande! Det är en lång, cirka 10 mil och väldigt kuperad sista dag in till Trondheim så det var trötta, mycket trötta ben på alla sex i laget.

Kungen dök upp på sista sträckan och Hilde d.y skyddade med paraplyt ända in i mål! Efteråt fick vi många tack för att vi showat och sprungit så bra hela veckan. Tror till och med att det kan bli något på banketten ikväll!?

Dagens Aktivitet: Cirka 20 kilometer med bjällra och paraply!

 

St Olavsloppet -13 del 4

Tredje dagen blev en riktig höjdare! Vi köpte en sexig liten klänning i Sveg på vägen upp som komplement till peruken som jag vunnit på någon marknad. Eftersom vi bara hade en av varje blev det till att byta i växlingarna igen. De blyga pojkarna hade tuffat till sej och vågade stå och vänta i bara kalsingarna!

Växlingsklänning dag tre i St Olavsloppet

Vi var ännu en gång bara fyra i laget med trötta muskler men med gott humör. Det klart att humöret var på topp då alla ”konkurrenter” och publik hejade och tjoade på oss hela tiden!

Målgång

Målgången var dans till den senaste världshiten, Blurred Lines, med tre kungar och en dam med tvivelaktigt rykte! Enligt Lars Kyllo var det den bästa målgången i St Olavsloppets historia! Lars är en person som man verkligen kan lita på!

Tvivelaktig dam, fotograf Björnar Kyllo.

Dagens Aktivitet: 14 kilometer på tre olika sträckor!

 

St Olavsloppet -13 del 3:2

Mulet hela dan utan regn i St Olavsloppet. Då passade vår överdragspåse och badmössa förträffligt. Det blev lagom temperatur att springa i. Vi var fyra löpare idag och hälften var lite generade att stå i växlingsområdet i bara kalsongerna, så de tog kortbyxor istället. Det blev inte samma effekt men de tuffar väl till sej senare i veckan! Uppdelningen av sträckorna blev så att jag själv bara behövde ta sista till sträckmålet i Sandvika, men å andra sidan var den längst.

St Olavsloppet dag 2

Efter en kilometer kom en skabbräv och sprang om mej och sa :”Hej då, vi ses i målet”! Kaxigt men naturligt då hyndan slog mej på startsträckan åxå. Men när den flera kilometer långa utförsbacken pågått ett tag så märkte jag att jag började närma mej igen. Jag fick nya krafter och sprang ifatt 500 meter från mål. Då frågade jag: ”Ska vi gå i mål samtidigt?” Svaret jag fick var en ilsken blick! Ja, ja då kör jag väl på.

Vi var före skabbrävarna igen, hyndan fick visst håll!?

Än en gång en stark laginsats!

Dagens Aktivitet: 10,8 kilometers utförslöpning.

 

St Olavsloppet -13 del 3:1

Började dagen vid 04.15 med en sväng upp på Åre Skutan. Man kan ju inte sova bort sitt liv! Benen känns förhållandevis bra, kan bero på att jag sprang i sandaler igår.

Ja se norrlänningar!

Åre Skutan på snöhöjd.

Åre Skutans Downhill

 

St Olavsloppet -13 del 2

Taktiksnacket utmynnade i löparlinne, kaki-shorts, keps och solglasögon. Tanken var sedan att vi hela tiden skulle tacka och hälsa på alla genom att lyfta på kepsen. Allt gick över förväntan, alla vet vilka vi är så det blir stort stöd. Dessutom sprang alla i laget lätt och avspänt, lyfta kepsar hela tiden. Alla sprang avspänt, utom jag, tyckte jag!

Laget dag ett i St Olavsloppet, fotograf Björnar Kyllo,

Lokalradion tjatade hela dan om att vi bara var fyra i laget, det fick jag rätta till vid en direktintervju. Vi blev sex och alla fick springa tre sträckor var utom Viktoria d.y och jag. Viktoria två och jag fyra sträckor! Jonatan d.y som sprang riktigt tekniskt bra höll fint tempo, Viktoria likaså. Tyvärr är ingen av dom med oss i morgon men det är ju inte mer än hälften så långt då!

Det var fem startgrupper och vi startade i den mittersta, trots det var vi tia i mål av lite över 200 lag i årets St Olavslopp.

Idag var det ingen tidspillan (att tala om) förlaget. Det ska vi rätta till i morgon!

Laget efter målgång i Åre, fotograf bloggarn,

Seriösa löpare i laget Kung Sture

Dagens Aktivitet: 24 kilometers stafett.

 

St Olavsloppet -13 del 1

Vi startade med tre löpare från Kungsbacka klockan 6.30 för att komma upp till Östersund vid 18-tiden! Lång resa i en liten hyrbil, som gick alldeles utmärkt. Vid framkomsten hade Anton Sortelius fixat en tjej, Viktoria och en kille, Jonatan till laget! Nu ser det ut som om vi blir sex stycken på dom 11,3 milen från Österund till Åre. Hela kvällen har gått åt till taktiksnackinför morgondagens St Olavslopp.

Daniel d.mellersta hittade en dalahäst i Vansbro!

Å Eskil d.y hittade Birger på torget i Östersund.

Lennart d.äldste på torget i Östersund.

Dagens Aktivitet: Vila i trång bil!

 

Vindelälvsloppet 4

Bus-löpning

Fortsättningsvis i loppet så var Göteborgarna det stora ”busgänget” och Dalasjö IK Framåt det stora sånggänget. Det finns nog inte något ”bus” som vi inte hittat på: Hela laget har sprungit som GB Glass gubbar, idkat vattenkrig med alla längs banan, varit på kafferep – korvkiosk köer under löpningen. Vi har lottat ut löpare vid växlingar, kammat och tvättat löparna på upploppet, så de ska se fräscha ut när de går i mål, gett varje löpare ett uppdrag under sin sträcka att utföra (bland annat få telefonnummer från snygga killar i publiken), kastrerat en rentjur (löpare under renskinnet) innan målgång, sprungit barfota och kroppsmålade i brunt, precis som äkta kenyaner!

Näcken ur någon lokaltidning.

Jag kan hålla på länge, länge med saker som vi ”busat” med. I och med att vi vågar göra bort oss regält och strunta i tiden så har fler hakat på och allvaret i stafetten minskat. Fler sämre löpare har vågat vara med för att det är så hög stämning längs banan. När vi kom med i Vindelälvsloppet var det väl cirka 150 lag med. Som mest blev det efter tiotalet år, då det var 420 lag! Att det blev så många var att fler och fler motionärer förstod, vad socialt och kul det är att springa stafett.

Dagens Aktivitet: Vila från löpning.

 

Vindelälvsloppet 3

Dalasjö IK Framåt

De tre personerna som vi träffade, på olika sätt första året vi var uppe, var alltså från samma familj Näslund, till och med från samma förening – Dalasjö IK Framåt. De blev våra vänner och trogna följeslagare under alla år vi åkte upp till Vindelälvsloppet, ja för livet. Varje år i fortsättningen åkte vi alltid upp på ”träningsläger” innan loppet till Dalasjö som ligger en mil utanför Vilhelmina. Laget kretsade runt de två familjerna Näslund och Lönnberg. Klubben hade en egen skidsskyttestadion och var en mycket aktiv klubb, som band ihop hela byn. Dessutom en dansbana, Silverdalen, som ordnade danskvällar några gånger per år. Stig Näslund var nog ordförande i Dalasjö IK Framåt i över 40 år! Jag tävlade i många år för klubben, här nere i södra landet, samtidigt som jag tränade Solvikingarna.

Dalasjö IK Framåt hade några år ett rent damlag.

Vindelälvsloppet blev med tiden en kamp mellan oss och Dalasjö, på alla sätt! Oftast var vi löpmässigt något lite, lite bättre än dom. Men dag efter dag växlade det mellan oss, om vem som var först. Vi vann buskampen varje år men de var överlägna i sång och att springa upp på scenen! Dessa möten med Dalasjö var under många år årets absoluta höjdpunkt för oss Göteborgare men också för Dalasjö, tror jag. För att inte tala om arrangörerna, journalisterna,publiken och med tävlarna!

Dagens Aktivitet: Två timmars LSD.

 

Vindelälvsloppet 2

Vindelälvsloppet

Tredje dagen körde jag bussen då det cyklade en riktig ”pingla” längs vägen och stödde sitt lag. Jag lade mej bredvid och började ”flirta” lite med henne från bussen! Det gick inte så länge då det var både bilar och löpare överallt.

Näst sista sträckan skulle jag själv springa. När det var tre kilometer kvar till växling på en fjortonkilometersträcka, i en uppförsbacke, kom en ung kille med en våldsam fart, i ett kraftigt motlut. Skrek efter honom och sa till att han skulle lugna sej, det är tre kilometer till växel. Han brydde sej inte, så femhundra meter senare sprang han lika mycket i sidled som framåt! Lätt passerade jag honom.

Marathon

Sista sträckan skulle Nisse ”långtradaren” Gunnarsson springa. Ganska omgående så kom en krum, stönande och pustande äldre man ifatt honom. De samtalade och sprang länge ihop. Men eftersom Nisse var en riktig ”långtradare” sprang han ifrån lite i slutet. Nisse hamnade på 100 plats på maran, av hur många vet jag inte, på strax över tretimmar.

På prisutdelningen efteråt såg jag ”pinglan” mitt i publikhavet. Jag ville ”flirta” vidare så jag drog dit hela laget. Efter ett tag kom den unge killen fram och sa att han var bror till ”pinglan”.

Ett ton Masonite

På sin placering vann Nisse ”ett ton masonite”!? Vad gör man med ett ton masonite, när man åkt över hundra mil för att delta i en stafetten? Företaget som skänkt priset kom och köpte tillbaka pallen! Skönt med kontanter. Priset var bara marknadsföring, riktigt bra sådan!

När det var klart med tillbaka köpet kom den ”äldre” krumme mannen och undrade var vi gjort med masoniten, han var spekulant! Det tre personerna som vi stött på längs loppet var pappa Stig och två de barnen Ulrika och Ingvar Näslund!

Dalasjö IK Framåt ur tidningen Land.

Dagens Aktivitet: 900 meter simning och 12 kilometer skogslöpning.