Idag har jag varit på en MTB tävling vid Rigortorpet utanför Kungsbacka. Mountainbike i 20 kilometer över stock och sten. Terrängen runt tävlingsplatsen är fin, mycket ”gammelskog” med mossa och ingen undervegetation. Men det hinner inte cyklisterna titta på utan de försöker hålla sej upprätta och hitta rätt vägval. Runt tävlingscentrum var det mycket liv och rörelse. Lite publik, förlåt, anhöriga kollade på arrangemanget.
Geggigt och bra!
Som publik, utan någon speciell att heja på, är det sämre. Alla kör med hjälm, många med glasögon och gyttje nedsmetade ansikten. Om det var någon man kände igen så fick man vara väldigt, väldigt nära. På cykelstyret var det en nummerlapp men vad hjälper det. Inte ens speakern kunde urskilja vilka det var som kom för varvning eller målgång.Tänk vad lätt att ha en namnlapp på styret eller bröstet istället. Det var inte hundra startande men med lite bättre information till publiken kan det här bli riktigt bra!
Slutsegraren, för tredje gången!
Dagens Aktivitet: Vila.
Morgondagens Aktivitet: Torpruset, samma bana!
rosapantern 