Gästkrönikör Melina

foto Melina

foto Melina

 

Gästkrönikör Emma

Stuga som stuga, jag i grön topp! fotokonstnär Gustav Lindberg

”LSD klockan 10 vid Bertilssons stuga, välkomna!” Den inbjudan låter kanske lite annorlunda om man inte är insatt i löparspråk. För den som varit med i svängen ett tag, så framgår budskapet mer relaterat till löpning än till droger, vilket man annars kan tro.

Kåsjöns fågelliv! foto Gustav igen.

Helg äventyr i form av ”long slow distance” var det dags för i vanlig ordning. Denna gång i östra delarna av Delsjöområdet. Pantern ledde oss med vana steg runt Kåsjön, där vi både fick njuta av vacker utsikt över Öjersjös strandvillor och bad (för de som inte fegade ur i alla fall). Efter att ha rundat sjön bar det av tillbaka mot Bertilssons kaffestuga. Jag som längtat efter mosslöpning sedan januari, fick äntligen en tur i Ugglemossen, när vi ändå passerade förbi! Vi sprang precis lagom mycket vilse och ingen äventyrslöpning är komplett utan rejält skitiga skor och det hade samtliga när vi kom i mål, en lyckad löptur helt enkelt.

Gästkrönikör Emma Olsson, Kållereds största mossfantast!

Dagens Aktivitet: Korta fartleks intervaller i fjorton kilometer

 

Skärgårdsmilen -18

Å en t-shirt!

Tack för en fin vår tur i Göteborgs norra skärgård.  Loppet går på Hönö och en runda ut på Fotö. Å det är det man kommer ihåg bäst, löpningen över Fotöbron. Det var fram och tillbaka över den, där var det blåsigt och uppför, i båda riktningarna. Banan var riktigt bra med naturlöpning, havsutsikt, skärgårdsmiljö och en sväng längs Hönös hamn. Trots ett varv på milen så var det gott om publik, på alla delar av banan. Tävlingscentrum var otroligt bra med start, mål, omklädning, anmälan, allt inom 25 meter. Ett av de bästa loppen som jag sprungit på länge. Det enda som saknades var taxi station i tävlingscentrum, det hade jag uppskattat. Fina vyer var det och det hade varit perfekt  för en taxi tur runt. Ändå dyrare men inte så jobbigt!

Dagens Aktivitet: Skärgårdsmilen på 46 minuter.

Clarie var en av de högljuddaste i publiken! Selfie av d.n.s. 

 

Gästkrönikör Gustav

Uppe med tuppen!

Klockan åtta lördag morgon och elva tappra löpare redo på Herkulesgården, för ytterligare en Äventyrslöpning. Lite kyligt i luften på morgonkvisten men med det spådda ”finvädret”, var det lättklätt som gällde. Turen bar av norrut med siktet på Delsjöarna men innan dess rundades Norra Långevattnet med lite ”trasslig” terräng, kul! Så pass att några ben åkte i ”plurret”, åxå kul!

Stora Delsjön och Therese i täten! foto Christian Pennert

Runt Delsjöarna erbjöds lite vänligare terräng i form av grusvägar men för att hålla variationen uppe, dirigeras baklängeslöpning. Det bränner gött i låren att springa backarna baklänges! På återfärden sprang vi längs med den vackra Rådasjön, håll i hatten, för trots kattens rädsla för vatten, blev det årets första dopp! Kyligt var det allt men är man tuff nog, erkänner man inte det.

Bad i Rådasjön! foto Christian Pennert

På sluttampen blev det lite kärvt med en hälsena, men i vanlig panter anda, ”no man left behind”, blev vi kvickt anförtrodda att hjälpa till!

Här bär jag (v.f.) Therese som fått ont! foto Christian Pennert

Det blev cirka 20 kilometer, perfekt uppvärmning på helgen. Lite extra kul: Jag har själv aldrig sprungit så långt förut!

Gästkrönikör: Gustav Lindberg, Göteborgare med bred armföring.

Dagens Aktivitet: LSD på 150 minuter.

 

Gästkrönikör Therese

Söndag eftermiddag och vi är sex starka löpar som står uppradade utanför Lennart:s hus i Lerkil. Spännande runda väntar oss. Först ut mot havet, vi hälsar på några Boer Getter på vägen, sedan blir det klipplöpning mellan Lerkil och Nälleviken. Shorts premiär och strålande sol gjorde turen magisk.

Kul med solen i ryggen! foto krönikören

Lennart med sitt härliga sätt att kunna förvirra vem som helst av vad man är, tar oss genom skog och över åkrar. Han till och med tappade lokalsinnet själv en stund, då vi alla undrade hur det skulle sluta. Lera till knäna och plötsligt tjoar Lennart, att han hittat jakttornet han letat efter. Puuuuh!

Men där är ju jakttornet! foto krönikören

Efter två timmar och 35 minuter ser vi åter Lennart:s hus. Det fanns visst en del energi kvar i benen, härlig spurtstrid till fikat. Välförtjänt saft, banan och kakor dukades upp och den där känslan i kroppen uppstår, som uppnås efter en härlig träningsdag.

Gästkrönikör: Therese Granelli, den outtröttliga!

Dagens Aktivitet: Vila.

 

 

Premiärloppet -18

Götalands bästa i min åldersklass, var ni tvungna att komma allihop?

Ingemar blev två efter Kjell, haha!

Där var premiären avklarad! Det gick efter förhållandena – riktigt bra. Ett tag efter målgång var jag på prispallen men det rättade till sej med tiden, fyra! Banan var den gamla klassiska som tidigare hette Korploppet, runt Lilla Delsjön. Banan är därför bred grusväg hela tiden, torr bana förutom baksidan av Lilla Delsjön. Får väl säga att det var så mjukt där att jag tappade flera minuter, haha!

Christina var vinnare!

Gick ut ganska lugnt, starten är långt ifrån optimal med nittio graders sväng efter 50-60 meter. Där blir det kollisioner. Den långa obligatoriska backen i början är lång och seg och tvådelad. Efter det är det plant ett tag till backarna och det blötare partiet på baksidan av Lilla Delsjön. Där upptäckte jag plötsligt Björn och att jag plockade på honom. Kom ifatt honom tre gånger men varje gång ökade han – det gjorde inte jag.

Tidtagning och resultatredovisning var inte värdigt ett sådant anrikt lopp!

Dagens Aktivitet: Premiärloppet på 47 minuter.

 

Gästkrönikör Hans

Vi var åtta förväntansfulla löpare som hade samlats på Fjärås Bräcka, Naturrums parkering. Löprundan fick som alltid en introduktion av Lennart avseende målet med dagen och vad vi skulle uppnå. Dagens tur i det natursköna markerna runt Bräckan var att maximera D-vitamin upptaget. (Läs gärna blogginlägget med titel D-vitamin åxå på denna blogg). Vi sprang därför på solsidan av Bräckan, upp och ner i slänterna, samt korsande ett stort antal åkrar. Den sista åkern var plöjd och därför definierad som perfekt. Mjuk för våra fötter att landa i, extra vikt i form av vidhängande lera på skorna och inte möjligt med någon typ av effektivt frånskjut. Med andra ord perfekt!

Lämna snoret vid Fjärås Bygdegård! foto Björn Södahl

Förutom vikten av D-vitamin, så lärde vi oss vikten av en perfekt snor-rensning (?!), vilken med fördel kan genomföras, samtidigt som man springer. Det minskar risken för öroninflammation vid förkylning. Åter efter cirka 19 kilometer bullade Susanne upp en perfekt smakande fika. Tack solen för vårens första solbelysta löprunda!

Gästkrönikör: Hasse G, Kullaviks f.d. hällöpare

Dagens Aktivitet: LSD på 135 minuter