
Sedan fick vi se en fin gammal gård med innergård av stenar. Vidare gick turen till ett björnbo (?). Man ser bara benen på björnen på föregående bild. Tur var nog det …. Över stock och sten bar det av mot högsta berget (?) i Vallda, upp upp upp. Sicken utsikt. Vi såg Vallda, Onsala, Särö och mycket hav. På slutet fick vi se en grupp hus som såg ut att höra hemma i Norge. Väldigt pittoreskt!

Inte nog med all denna fina guidning … när vi var framme bjöds vi på Lennarts varma, goa blåbärssoppa och Malins hembakade saffransbullar, med extra mycket riktigt smör. Jag har ätit måååånga lussekatter men dessa slog dem med hästlängder.
Jag tackar ödmjukast för denna söndagsförmiddag och hoppas kunna deltaga fler gånger. Det gav mersmak!
Christina Fardell, stål mormor’n från Kullavik
Dagens Aktivitet: