Katastroftävlingar!
Eftersom jag springer och har sprungit många tävlingar har jag upplevt många katastroftävlingar.
Angeredsloppet, Göteborg, där banläggaren lät någon annan köra som förcyklist. På ett ställe hade några gångare ändrat en banmarkering och cyklisten cyklade efter ny bana som slutade inne i ett bostadsområde. Alla sprang runt i bostadsområdet och hittade inte ut. Någon prisutdelning eller placeringslista blev det aldrig.
Lejonloppets halvmaraton, Varberg, som vanns av Lars Andervang! Visserligen var han bäst i Sverige men 58 minuter, när ingen annan i världen hade brutit ”drömgränsen” på 60 minuter!
Oslo Marathon, Norge, där hela värlspressen skrev att Douglas Wakiihuri var förste man som gick under ”drömgränsen” på 60 minuter på halvmaraton. Vid kontrollmätning var banan för kort!
Falkenbergs Stadslopp där ledaren fick skrika till motorcykelpolisen som körde först, att de var på uppfarten till motorvägen. Ingen hamnade på motorvägen men alla sprang någon kilometer för långt.
Kiel Marathon, Tyskland som jag vann på 2.30 och som det skrevs att jag gjort en kanontid så tidigt på säsongen! Banan var nästan två kilometer för kort!

Katastrof från en gångtunnel utanför Gullbrandstorp, Halmstad.
Alla värst är nog Blodomloppet 10 kilometer, Göteborg, som jag vann på 27 minuter !? Jag hävdade att banan var för kort, ingen svensk hade varit under 28 minuter tidigare! Arrangörerna hävdade hela tiden att den var kontrollmätt! Konstigt att förbundskaptenen inte hört av sej än! Världstid!
Dagens Aktivitet: Sex kilometers lugn löpning.