In the beginning, two

Vadet

Jag blev näst sist i cykeltävlingen, bara Björn var efter! Direkt efter målgång sa Björn att det här var ju roligt men nästa gång ska jag cykla ihop med dej så jag får ta del av allas applåder. Dagen efter var jag på bild i två (!) tidningar och vann därmed vadet!

Dopingmedel?

Det jag lärde mej av detta var att en Rosa Panter som resesällskap ger ett starkt stöd från ”alla” inblandade. Eftersom jag (precis som alla andra) presterar bättre med stöd och uppmärksamhet från omgivningen, så kan det kallas världens bästa och enda godkända ”dopingmedel”!

Tävlade mycket

Det här att starta i olika motionsarrangemang var ju kul så jag tänkte ”det här får jag fortsätta med”. Jag cyklade, sprang, åkte skidor och gick flera olika tävlingar, med klent placeringsresultat, då jag inget tränade men med bild i tidningen som resultat. På tolv veckor var jag på bild i tjugo olika tidningar. Jag hade bevisat att det var lätt att komma på bild i tidningen och lärt mej att med publiken på sin sida presterar du bättre! Detta var på 1970-talet!

Rosa Pantern på 1970-talet, ur Jönköpings Posten,

Dagens Aktivitet: LSD på 26 kilometer.

 

In the beginning, one

När jag var i tjugoårsåldern så umgicks vi fyra killar dagligen (nästan). Det var Göran, Björn, Pontus och jag. En dag som vi satt och snackade sa Björn: ”Jag skulle vilja vara på bild i tidningen en gång!” Jag svarade snabbt: ”Det är väl inga problem om man vill det!” – ”Det är det väl inte!” svarade Björn. – ”Ska vi slå vad!” sa jag.

Vi slog vad och jag tänkte snabbt igenom vad jag skulle göra. Valet föll på en cykeltävling, Svensk elituttagning, i Taberg utanför Jönköping. Jag bodde i Jönköping då, så det var inte långt dit. Jag skaffade en gammal damcykel och en uppblåsbar Rosa Pantern plastdocka som jag riggade fast på pakethållaren. Pantern var cirka 120 cm lång så den syntes tydligt.

Bild t.v ur Jönköpings Posten ….

Björn ville se hur det skulle gå men skämdes så mycket att han lade sej 50 meter efter mej! Alla cyklade ifrån oss, varvade oss flera gånger, där vi låg sist och näst sist! Publiken, medtävlarna och alla andra som fanns längs banan hejade vilt, trots att jag låg näst sist men inte på Björn. Det är lite häftigt när eliten hejar på en urdålig cyklist på en oväxlad damcykel med en uppblåst Rosa Pantern på pakethållaren. Hade det hänt idag hade alla skrikigt ”respekt”!

Går Dagens Aktivitet: Tusen trappsteg!

 

Löpartävlingar del 1

Tränare

Redan på 1970-talet började jag att ”tävla” i små sammanhang. Ställde bland annat upp på Öxnegårdens Klassiker utanför Huskvarna. Det var inte så seriöst utan bara att sätt att umgås med kompisar och träna lite. 1980 flyttade jag till Göteborg för att läsa på Göteborgs Universitet. 1986 fick jag reda på att det fanns en tävling som hette Göteborgs Varvet. Jag anmälde mej omedelbart och sprang första gången på 1.27 utan någon speciell träning. 1989 fick jag en förfrågan av Solvikingarna om jag kunde ta hand om deras löpträning! Det var en utmaning och jag fick ju själv börja träna lite mer regelbundet. Från mitt första Varv så förbättrade jag mej varje år i tio års tid. Jag började tävla mer och mer men numera ”lite” seriösare, jaja mina tävlingsdräkter fick ju följa med!

Tävlande

Sedan jag sprang mitt första Göteborgs Varv har jag sprungit alla år! Dessutom brukar det bli 20-25 andra tävlingar i huvudsak i Sverige. Detta kompletterat med Norden, Holland, Tyskland, Kina och Etiopien. Jag har med andra ord mycket stor erfarenhet av löpartävlingar. Har dessutom varit tävlingschef, i tävlingsledningen och som tävlingsutvecklare i många tävlingar både i Sverige och utomlands. Tänkte skriva lite om vad som krävs för att en löpartävling ska kallas en bra tävling. För att få reda på vad som krävs är det bara att följa bloggen ett tag framöver. Speciellt för alla er som arrangerar tävlingar!

Från tävling på 1970-talet ur Jönköpings Posten.

Dagens Aktivitet: 95 minuters fartlek.