St Olav -15 Utvärdering 5 (10)

Lagtävling!

Det finns individuella löpartävlingar varenda helg. Det finns för deltagarna i St Olav antagligen bara en lagstafett. Just det lagstafett! Då är det laget som är hela grejen. Laget får tid, placering, priser och upplevelsen. I St Olav är det individuella tider och individuella placeringar. De individuella löpare som vinner normalt vinner här åxå. Topp tio tycker ju det är kanonkul! De sista 10 på varje sträcka tycker det är mindre roligt, det är 51 sträckor. Det är ungefär 200 lag varje dag. Publicerat hur dåliga de är, ingen chans att vinna något, bara bli omsprungna. Lagledarna har som enda målsättning att bli bättre för varje år!

Team Rönnestrand är ett släktlag som sätter guldkant på St Olav!

Hur många försvinner från St Olavsloppet varje år på grund av detta?

Ska det göras någon enkät undersökning varje år, ska ju inte de som är med varje år svara, de är ju med! Fråga alla de som försvunnit från St Olav, varför de inte längre är med!

Dagens Aktivitet: Rehab.

 

Petter

Northug tänker: ”Svenska är dumma” och har alldeles rätt. När Petter är i form finns det ingen i världen som slår honom dom sista 500 meterna i en spurt. Det vet alla, till och med ”experterna” och har talat om det hela veckan under skid-VM. Den som drar upp spurten har alltid en fördel genom att få någon meters försprång. Om då båda är lika snabba så vinner den som drar upp spurten! Det vet alla som vet något om idrott, att det är så!  Då gör svenska skidlandslag precis detta i stafetten. Sista sträckans svenska skidåkare åker och pratar med Petter och åker sedan och väntar på att Petter ska spurta ner honom. Experterna sitter i studion och säger -”Jag vet inte vad han ska göra för att slå Petter?”

Grattis Petter! Ska gratta när vi ses i St Olavsloppet. Ur Informationsskrift.

Alla runt landslaget gör precis så som dom själva säger att dom inte ska göra – ändå gör dom det! I idrottssammanhang kan man väl inte bestämma utgången en vecka innan loppet. Inte ens försöka med en annan taktik?!

Petter Northug och hela Norge skrattar sej till sömns ikväll!

Dagens Aktivitet: 95 minuter löpning.

 

Stafett del 3

100 meters stafett

Igår var det dags för lite teknikträning igen. Det blev stafett med tre personer i varje lag och en löpträcka på cirka 100 meter, för varje person. När det var dags för växling, gjorde vi så att den som var långsammast, av de som väntade på att växla, sprang iväg först. Det betydde att man hela tiden bytte lag och att de snabbaste försökte att springa om så många som möjligt. De långsammare försökte å andra sidan att hålla de snabbare bakom sej! Alla försökte på detta sätt att göra sitt allra bästa. I början när alla var pigga gick det både fort och med fin teknik. Ju längre in i passet vi kom, desto långsammare gick det men med mina korrigeringar, behöll de flesta bra teknik hela passet.

Firar kenyaner jul?

Kenyansk teknik

På vägen hem blev det ”kenyansk buss”, där vi väl samlade, försökte överdriva framfots landningar och höga knä uppdragningar. Det gick inte så fort framåt men – ”snyggt” var det. Utan att överdriva så var det i det läget många som sprang med fin spänst, som ett gäng ”kenyaner”!

Dagens Aktivitet: Passivitet!

 

West Coast Race del 1 (4)

Inbjudan till löparstafett

När jag sprang Vindelälvsloppet ett år kom det fram en finlands-svensk som hette Bjarne Östman och frågade mej om jag kunde tänka mej att springa ett lopp på 220 kilometer – själv?!  Egentligen en stafett men där jag skulle följa en löpare som försökt att klara det året innan men misslyckats. Om vi startade ihop och stöttade varandra kunde jag bryta när jag villle, så kunde den andra löparen fortsätta själv in i mål.

”Yess” – sa jag och fick en inbjudan till stafetten West Coast Race genom Wasa i Finland.

Starten i Fredrikstad

Träffade Affe Granlund i Fredrikstad i Finland där starten gick. Affe skulle köra alla 22 milen i ett svep medan jag tänkte vila efter 12 mil i Wasa. Jag skulle följa med honom så länge jag orkade och sedan bryta! Hade inte fysiskt förberett mej något speciellt förutom dom 8 milen som jag tränade i veckan. Däremot hade jag haft nästan ett år på mej för den mentala uppladdningen. Jag skulle inte bryta!

Fem olika löparskor

I resväskan hade jag 5 par löparskor av den lätta, snabba modellen. Kniv, sandpapper och andra skoförbättrande material för eventuell förändring av skorna vid behov.

Och:

Matsäck till West Coast Race i Finland på 1990-talet.