Bocksten Trial Run 2019 2(2)

Stilsäker uppenbarelse!

Öströö fårfarm utanför Varberg är verkligen rätt miljö för ett terränglopp. Öppna åkrar, sjöar och blandskog. Ja, det är en del bokskog åxå, det bästa underlager för alla naturälskare, mjukt underlag, ingen undervegetation och inget att riva sej på. Arrangörerna tillåter bara 1000 personer att starta, de kunde fått många fler. Många har hoppat på trenden att springa ”trial” och långt. Tiden har liten betydelse, det är ”upplevelsen” som räknas. De flesta har 6-10 minuter per kilometer på den långa 46 kilometers banan.

Tydligt märkning!

Det mesta var bra med ”äventyret”, inramningen, startordningen, banorna, märkningen, vädret och funktionärerna. Jag sprang inte själv och saknade var jag kunde vara för att heja på glada löpare. Det enda jag fick reda på var att gå till vätskestationen längs asfaltvägen, fem kilometer från mål. Lite fler ”publikplatser” hade varit bra. Några jag tränar kunde jag bara heja på efter cirka 21 kilometer, två kilometer från mål. Men då blev det uppskattat av dom och alla andra som passerade!

Detta är den optimala miljön för att springa, prova själv!

Dagens Aktvitet: Vila

 

Vilden X-Trail 2019 del 4 (4)

Inte en enda människa på vägen upp men på toppen var det lite folk. Det är hänförande utsikt därifrån, tror man ser ända till Visingsö. Där var vätska för både vilden och xtremen, tur det för där stannade jag ett tag.

Toppen är nådd! foto Joakim Karlsson

Hittade sedan en lätt och brant backe – utför! Sprang ifatt några ”damer” som skrek att ”se upp, det är en vilde bakom oss”! Kom sedan över en bäck före dem och såg sedan en jordkällare. Gick in där och flög fram när ”damerna” passerade. Nu skrek de ändå värre! Hjärtat flög nog iväg utanför kroppen på dem! När de lugnat sej påstod de att Vilden X Trail är bra för både hjärta och ben.

Jag har sprungit flera hundra trail-lopp, när jag började tävla var alla lopp trail men då hette det terränglopp. Men Vilden X-Trail är i en helt egen klass! Det är terräng/trail – xtra allt!

Dagens Aktivitet: Bara lite cykling

 

Icebug Backyard Trial 2 (2)

Inför start! foto Christian Pennert

När jag sprungit halva loppet sprang en person ur arrangörsstaben bredvid mej och filmade. Samtidigt frågade han hur det kändes att springa trial?! Sicken fråga? När jag varit tävlingslöpare och klubbtränare i 30 år! Med träningar tre gånger i veckan i alla åren i terräng och i princip alla tävlingar på 1980-90-talen i terräng! Det är nästan som det känns som det var jag som uppfann terräng träningar/tävlingar, förlåt Trial! Men eftersom de flesta startande var mellan 20 och 40 år och historielösa, så känner de inte till det.

Så kallade spikskor!

Ett tips: Om man springer i blöt terräng så ska man springa i tunna flexibla skor eller i terrängskor med ståldubb! Vanliga hårda Trialskor med dubb blir glashala på spångar, stenar och rötter! Såg många som halkade runt och ramlade! Den enda gången det var obehagligt för mej var den biten som gick på asfalt i början och slutet på loppet. Ryggsäck för att springa 8 eller 16 kilometer, förlåt 8k eller 16k?

Grattis Emma till en bra placering!

Dagens Aktivitet: Vila

 

Dubbla tävlingar

Förr om året var löpartävlingarna både på lördagar och söndagar. numera tror tävlingsarrangörerna att tävlingar bara kan vara på lördagar. Istället för att lägga tävlingarna som ligger nära varandra på båda dagarna går det ju att få fler deltagare på båda tävlingarna. Jag har sprungit Lionsloppet (numera Varbergsloppet) och Kungshamn-Smögenvarvet (numera nedlagt), dagarna efter varann – flera gånger. Då var båda tävlingarna halvmaror och trots att det var mycket mera kuperat i Kungshamn-Smögen hade jag bättre tid där! Efter att sprungit många stafetter har jag konstaterat att tävling tre dagar i rad betyder bättre och bättre resultat. Fjärde dagen är en katastrof, det har till och med O-Ringen kostaterat, vars elitklass har en vilodag då. Förr var det var ett sätt att bli stark och snabb att dubblera. Tyvärr ges det inte många tillfällen till det numera.

KnarvikMila (Norge) där jag sprang 2.30 snabbare dag två!

 

Men i helgen ska jag dubblera. På lördag milloppet England Runt i Markaryd (rekommenderas varmt) och på söndag Hallandsleden Terräng på 3 mil. Båda är terränglopp så det blir inte så mycket hård asfalt att springa på och förhoppningsvis är jag fräsch till söndagsträningen med tjejerna?

Dagens Aktivitet: Fem kilometers jogg med bad.

 

 

Lidingöloppet

Ja då var det äntligen över! Lidingöloppet:s tre mil i terräng (breda grusstigar) som går upp och ner hela tiden. För er som inte sprungit kan man jämföra med ett maratonlopp. Kuperingen gör att framförallt låren tar mycket stryk.

Kenyaner, kenyaner ….

Det verkar inte bekymra våra kenyanska vänner som springer ifrån alla som har vit hudfärg. Med ljudlösa steg flyger dom ifrån alla konkurrenter! Det som är mest utmärkande är att de har mycket längre löpsteg än alla andra. När dom dessutom väger som mest 115-125 under sin kroppslängd. När större delen på kroppen är ben – löparben, då är det lätt att räkna ut resultatet. Dessutom är deras ”språngben” i foten längre, då de hela sitt liv gått och sprungit barfota.

Två kenyaner i täten med långa lätta steg efter 8 km.

Trots att detta är världens största terränglopp måste jag framföra lite kritik av årets arrangemang:

• Sportmässan var riktigt dålig, bara sportdrycker, salvor och kompressions kläder. Saker som har mycket tvivelaktig funktion. För att bli bra löpare krävs löparskor, bra kost, intresse och hårt arbete! Inget av det fanns på mässan.
• Lidingö stänger allt klockan 21.00 när det är 50 000 ”turister” i omlopp!
• Försökte titta på 15 kilometer men där fattade man inget om placeringar, åldersklasser eller kön!
• På 30 kilometer fanns inte en enda digitalklocka, jo, förresten det hängde en köksklocka i ett träd efter 24 kilometer.
• Att dessutom som förra året höja bokade klassrum från 50 till 150 kronor natten är ganska magstarkt!

Man kan aldrig lita på vädret, antingen sol eller regn.

 

Orust Tvärs

Haha vilket skämt! Springa 27 kilometers tävling å tro att det är bara är det och lätt genomförbart! Killarna som hittat den ”banan” måtte älska att plåga löparkompisar! Först började det i en uppförsbacke; uppförsbacke; uppförsbacke; uppförsbacke! Ursäkta att jag upprepar mej men ”startbacken” verkade aldrig ta slut! Vid ” Sven fårapastorns predik-stol” där tog den slut, för att inte tala om deltagarnas ”ben å flås”! Å då var det 26 km kvar!

Efter en liten bit på ”startbacken” i Orust Tvärs

På småstigar, gjyttjehål, stenar, rötter och trappstegar, å småstigar, gjyttjehål, stenar, rötter och trappstegar! Hur många gånger hinner man upprepa det på 27 kilometer?? Ungefär mitt på banan, hör å häpna, på en grusväg kom den andra ”himlabacken” som var 12 kilometer lång? Minst! Upp å ner brukar ju jämna ut sej men jag tvivlar starkt på att det är en sanning på Orust!

Alla sprang lite fel till å från för att markeringen var lite otillräcklig. Men när man ”hatälskar” banan så gör ju inte några hundra meter hit eller dit något. Hade varit kul med lite informationsskyltar vid olika historiska platser åxå.

Ett äventyr

Det var första gången som ”äventyret” anordnades och vilken potensial! Eller som en deltagare sa precis efter målgång, när jag redan duschat och sett prisutdelningen, helt sanningsenligt: -”Det var det värsta jag upplevt i hela mitt liv”!

De tre främsta herrlöparna, Grattis Joakim!

Jag skriver bara detta: Vill ni känna att ni lever så ”spring” Orust Tvärs, Sveriges bästa namn på en utdragen plåga!

 

Risveden Terräng

  

Risveden 2012.

Risveden Terräng var ett riktigt terränglopp, dessutom ett kanon arrangemang. Ett terränglopp ska ju vara en utmaning och det var det här efter 6 km. Där var en ”vägg” som alla gick i, till och med segrarna, som inte ville erkänna det riktigt! Loppet var knappt 18 km i terräng, terräng och lite grus & asfalt! Alla sprang som rådjur (skuttande) utom en ”sleten” panter, kändes det som!

Risveden grusväg, fotograf Ulf Lunnhed.

Prispall Damer Risveden Terräng.